I am yours - if you are mine
2009-10-19 @ 00:03:55
Klockan närmar sig midnatt. Utanför mitt fönster börjar temperaturen krypa neråt och hela gatan verkar ha gått och lagt sig. Antingen är det alla andra som är tråkiga och medelåldern som är minst sextio år i mitt område, eller så är det jag som borde inse att det är söndagkväll; att det är nu man ska sova, inte stanna uppe och lyssna på melankoliska och eftertänksamma låtar. Borde antagligen göra som det gamla strävsamma paret i våningen under. Borde antagligen finna mig i att tiden inte stannar för min skull, att kvällen inte blir bättre än såhär, och gå och lägga mig efter Aktuellt. Lite sent för det nu. Det är försent för det mesta. Och imorgon är en ny vecka; imorgonkväll kommer att komma fortare än jag önskar, och helt plötsligt kommer jag att sitta framför my Almost Lover och ha tunghäfta.
Helvete.
Om tiden bara kunde stå stilla bara för en liten stund? Såhär på natten är det ändå ingen som märker något. Jag behöver några minuter bara. Måste hämta andan. Samla kraft.
Stanna världen en stund. Snälla.
Och jag tänker, att om du lovar att svara så frågar jag. Om du lovar att inte springa din väg så kan jag ta mod till mig och sträcka ut handen.
Men jag måste i vilket fall som helst. That's the kicker. Du kan låta mig och min fråga förbli obesvarade och leave me hanging. Du kan gå när du vill.
Och då kommer jag att vara Hon-som-trodde-för-mycket-om-något-som-inte-fanns.
Vill inte, vill inte, vill inte.
Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()