nu och för längesen
2010-10-08 @ 16:00:21
26 oktober 2008
Jag HATAR det här. Varför kan jag inte bara sluta bry mig om honom?
Sedan en tid tillbaka läser jag hans blogg ungefär dagligen. Detta hjälper mig såklart inte i mina försök att glömma honom, utan fortsätter istället att trycka på det långsamt läkande såret som är han och jag. Och jag kan inte hjälpa det. Det är som att om jag inte ska höra av mig till honom så måste jag åtminstone se vad han har för sig. Om han tänker på mig.
Så nu, för någon dag sen, skrev han att han skulle "start fresh", att han hade rensat sin telefonbok. Och jag kan inte fatta att jag analyserar det här, men jag vet att mitt nummer är ett av dem han har raderat. I just know. Och på något sätt blir jag så jävla konfunderad av det. Gav han upp hoppet om mig nu? Varför bryr jag mig, officiellt har ju jag redan gett upp honom? Fan.
Men av någon jävla anledning kan jag inte låta bli att vilja veta om jag någonsin hade en chans då för en månad sen, ungefär vid tiden när vi träffades hemma hos honom. Var han redo då? På riktigt? Har hans sms och samtal sedan dess varit i syftet att verkligen få tag på mig och behålla mig?
Det får jag väl aldrig veta. Och ändå väger frågan så tungt i mitt huvud; ville han ha mig, och var det jag som sumpade allt?
18 juli 2010
Innan kunde jag tydligt konstatera att jag antingen var deppig, kände mig övergiven och sämt i hela världen, arg, besviken eller bara saknade honom och inte ville något hellre än att allt skulle bli som det en gång var.
Men nu vet jag inte. Kan inte ens avläsa mig själv längre. Mitt huvud är en jävla cirkus, ett skämt. Jag vet inte vad jag känner, vart jag är påväg, vart jag vill att jag ska vara påväg, vad jag ska göra för att ta mig dit och vad jag ska tänka för att klara av det.
Och i mitten av allt detta finns tanken på honom som jag inte kommer ifrån. Den både hemsöker, sporrar, glädjer och tynger ner mig på samma gång. Antagligen är det därför jag är så förvirrad. För att jag inte kan sätta fingret på hur jag känner inför honom. För att jag ena stunden kan skratta åt att allt blivit som det blivit och sekunden senare inte ens klarar av att läsa hans gamla sms. För att jag gråter när jag tänker på att han aldrig kommer tillbaka. För att jag följer hans förehavanden på Facebook och för att jag samtidigt tänker "Fan ta honom. Försvinn ur mitt liv, försvinn ur mitt liv" och sedan drömmer honom.
För att det fortfarande inte går en dag utan att jag tänker på honom.
Två killar, två hjärtesorger, flera år av läkande sår och insikter däremellan, men likt förbannat samma funderingar. This ends now! Jag är fast besluten om att må bra och då kan jag inte längre fortsätta i destruktiva banor. Det är en ond cirkel, och jag ska ut ur den.
Jag förtjänar bättre.
Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()
Kommentarer
Postat av: Emse
Awesome Bini! Just awesome
2010-10-08 @ 19:20:45
Postat av: Ammi
jaja!
2010-10-08 @ 20:19:55
Postat av: Jennie
Fuck and fuck them (burger-style)! Haha, men bra Lina! Fan, du har äntligen uppnått det målet jag försökt banka in i din skalle hela tiden!
No guy is worth that much thinking and time som du har slösat på dom! I'm proud of you sister :) <3
2010-10-09 @ 19:34:21
URL: http://jensmedmens.blogg.se/
Postat av: Mamma
Håller med alla föregående talare...
Du förtjänar absolut bättre Linis.
2010-10-11 @ 11:49:25