det finns en fara i att aldrig hitta vägen, det finns nåt vackert med att vandra den ändå
2010-09-14 @ 11:29:31
Som en förvirrad vind som hastigt byter riktning har han, av okänd anledning, tagit sig in i mitt liv igen. Jag lät honom göra det. Mest för att jag är nyfiken på vad som förde honom hit. Om vi träffas, som han säger att han vill, så kommer jag att fråga honom vad som har förändrats sen i juli då han skrev att han inte var redo. Är han det nu? Jag vill minnas att han använde orden Jag tror inte att jag är rätt människa för dig.
Okej. Men han är det nu alltså?
Jag är lite omtumlad. Hade ju ställt in mig på att han aldrig någonsin skulle höra av sig igen. Och därför har jag ingen stötdämpare eller säkerhetsnät för situationen som nu råder, vet inte vad jag ska göra eller hur jag ska ställa mig till att han plötsligt hör av sig.
Jag är på min vakt, rädd, skeptisk och hatar att han valsar in hit på nytt. Men jag är samtidigt glad, förtjust, lite för intresserad och tycker fortfarande så mycket om honom.
Jag vill höra honom förklara varför han är här igen. Om det är så att han ärligt och uppriktigt ångrar sig. Eller om han tror att bara han välsignar mig med sin närvaro igen så kan allt bli som förut. Men det kan det inte. Jag vill ha en förklaring. Tills dess har ingenting förändrats.
Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()
Kommentarer
Postat av: Anonym
Hej lilla gumman... vad jag förstår har du inte träffat honom ännu, eller? Hör på dig att du inte tänker ge dig till honom på ett guldfat, det känns tryggt o skönt, tycker jag! Stå på dig... du är värd det absolut bästa!
Pussis från Mamma
2010-09-14 @ 14:14:04
Postat av: Amanda
yeah, you go girl!
2010-09-14 @ 19:45:53
Postat av: fridis
Va försiktigt Linis! :)
2010-09-14 @ 20:00:57
Postat av: Emse
I hear ya sister! Jag litar på dig och tro inte för en sekund att jag dömer dig för att ha släppt in honom igen, NEVER! Pussis
2010-09-14 @ 22:47:55